Om T S B

The Types of the Scandinavian Medieval Ballad (TSB) är en mycket användbar bok som är skriven av tre nordiska balladforskare: Bengt R. Jonsson, Svale Solheim och Eva Danielson. (Man hittar prisuppgifter o. d. om den här som nr 5 under "SKRIFTER UTGIVNA AV SVENSKT VISARKIV". Är man i Oslo, letar man i stället reda på Instituttet for sammenlignende kulturforskning. Har man tid och möjlighet och är i Stockholm, så kan man gå upp på Svenskt Visarkiv på Torsgatan 19 någon vardag (dock inte måndag!) mellan 12.00 och 16.00 och titta på den och på ganska mycket annat.)

TSB vänder sig kanske i första hand till balladforskare. Den innehåller en (förhoppningsvis) fullständig lista över alla "typer" av medeltidsballader somman överhuvud taget känner till på något eller flera nordiska språk (d. v. s. på svenska, danska, norska, isländska, färöiska, eller till och med på det utdöda språket "norn", som förr talades på Shetlandsöarna). Man har alltså kommit fram till att alla dessa tiotusentals balladuppteckningar kan indelas i 837 "typer", efter sitt textinnehåll och efter märkbar släktskap mellan olika uppteckningar. Varje "typ" har fått en kort beskrivning på engelska, och en lista med referenser till hur man kan hitta de olika uppteckningarna av denna "typ".

Listan på typer är i sin tur sorterad i sex avdelningar (med ett antal underavdelningar), nämligen

Balladtyptyper i TSB:
A: Ballads of the supernatural;
B: Legendary ballads;
C: Historical ballads;
D: Ballads of chivalry;
E: Heroic ballads;
F: Jocular ballads.

Detta kan ju låta mycket vetenskapligt och tråkigt. Vetenskapligt är det utan tvekan, men om man är balladintresserad (och inte har alltför svårt för engelska), så är det ofta fascinerande läsning. Som ett exempel tar jag en av de absolut mest spridda typerna, med TSB-klassifikationen A 38:



Den talende strængeleg/De två systrarna - The two sisters
D F I N S

An elder sister wants her younger sister's betrothed. She makes her sister go with her to the shore, pushes her into the water and lets her drown. The body is found and a musical instrument, usually a harp, is made out of it. This instrument is played upon at the elder sister's wedding with the younger's fiancé. It reveals the bride's guilt, and she dies or is punished. cN, cS: The younger sister comes to life when the instrument is broken.

Danish: DgF 95 Faroese: CCF 136 Icelandic: IFkv 13 Norwegian: Utsyn 45; Landstad 53; NMB 18 Swedish: Jonsson p. 730-731; GA 17 and 69 (GAB 16); SMB 13



Det mesta av detta är ganska lättförståeligt. D F I N S anger i vilka länder (eller områden) man har hittat balladtypen. (F står för Färöarna.) "... a musical instrument, usually a harp ..." betyder att i de flesta uppteckningarna gjordes en harpa av liket, men i några uppteckningar gjordes ett annat musikinstrument. "cN, cS: The younger sister comes to life when the instrument is broken." betyder att i vissa (men inte i alla) norska och i vissa svenska uppteckningar slutar balladen med att man gör sönder instrumentet, och att den dränkta systern då blir levande igen.

De sista raderna är kanske de mest intressanta för oss som mest vill lyssna på, sjunga och dansa balladerna. De talar om var man kan hitta texter och/eller melodier till denna ballad, på de olika språken. Där framgår till exempel att om man har tillgång till första utgåvan av E. G. Geijers och A. A. Afzelius välkända vissamling Svenska folk-visor från forntiden (från början av 1800-talet), så kan man hitta De två systrarna som nummer 17 och nummer 69. Om man istället har R. Bergströms och L. Höijers utgåva (från 1880), så hittar man balladen som nummer 16. Dessa och övriga svenska versioner av balladen utgör nummer 13 i Sveriges Medeltida Ballader .

TSB innehåller också register över balladtitlar och några andra hjälpmedel för att hitta balladtypen. (Där ser man snabbt att Den underbara harpan är titeln på en ballad av typ A 38.) Detta går ofta mycket fortare än att leta systematiskt. Mången ballad har inslag av olika slag, t. ex. både legendmotiv och (föregivet) historiska motiv, och det är ofta inte så självklart i vilken avdelning av TSB den står.

Det är ju inte heller alltid så självklart var man ska dra gränsen mellan två varianter av samma balladtyp eller två olika men besläktade balladtyper. Jag tycker att författarna till TSB har gjort ett hästjobb och oftast lyckats mycket bra; men ibland står en ballad på ett helt annat ställe än man trodde. Jag skulle ha önskat mig något fler korsreferenser.

Posta gärna kommentarer eller frågor till Jörgen Backelin på joeb-snabela-math.su.se

Åter till kvad-sidan Folkmusikhusets hemsida